Flyga Drake
Flyga Drake
På tisdagslektionen hade vi en diskussion kring de senast lästa sidorna (208 - 295) i "Flyga Drake".
Huvudpersonen Amir har alltså flytt från sitt hemland Afghanistan till USA för att komma att bo där i flera år. Amir gifter sig med Soraya som också har flytt från Afghanistan. Rahim Khan, som Amir inte har träffat på flera år ber honom plötsligt att komma till Pakistan. Amir flyger dit och väl där berättar Rahim Khan om Hassan, Amirs barndomsvän eller tjänare. Rahim kommer först med besked om vem Hassan verkligen var och att Hassan gift sig och fått en son men sedan talar han om för Amir att Hassan och hans fru blivit brutalt skjutna. Deras son Sohrab lever fortfarande på ett barnhem i Kabul. Rahim ber Amir att ta Sohrab till ett bättre barnhem i Pakistan men när Amir anländer till Kabul har en taliban tagit honom. Amir letar upp talibanen som visar sig vara Assef. Det blir ett fruktansvärt blodigt slagsmål mellan dem men till slut flyr Amir med pojken.
På sistone har boken varit oväntad och man har fått reda på saker som man inte alls hade kunnat tro innan, till exempel att Hassan är Amirs halvbror. Amir har alltid känt ånger för den gången då han såg Hassan bli våldtagen men han får reda på att han inte är den enda som haft hemligheter och varit feg. Baba har hela sitt liv ljugit om vem Hassan är både för Amir, Ali och Hassan.
I diskussionen kom vi fram till att Amir har förändrats av att vara i USA. När han kommer tillbaka till sitt land får han en helt annan blick av landet. Dels för att han har växt upp med ett liv där maten var som en självklarhet. Hans barndom var utan våld och Afghanistan var vackert ur hans ögon. Men när han kommer tillbaka till sitt vackra Kabul är mycket förstört och han får kanske för första gången en blick om hur illa det verkligen är i Afghanistan. När man får reda på hur folk verkligen har det på andra platser i världen känns det ofattbart att man själv klagade på att skolmatens ris var lite överkokt. Vi klagar på dessa små oväsentliga ytliga problem som jämfört med Afghanistans problem är himmelriket. När Amir satt och åt hos Farid, chauffören, så såg han att Farids barn hela tiden tittade på hans klocka. Amir gav barnen klockan men efter ett tag slängde de bort den. Då förstod Amir att det inte var klockan de tittat efter, utan maten. De var inte ens ute efter någon ytlig sak som pengar eller dyra saker, de var desperata efter mat. Då insåg Amir hur läget verkligen var och nästan skämdes över hur bra han hade haft när han växte upp i Afghanistan.
Vi diskuterade också de fruktansvärda talibanernas verk. Hur de stenar folk för att ha begått äktenskapsbrott och dessutom inför annat folk. De hjärntvättar folk och skriker ut att Allah vill att de ska stena skyldiga. Vi förstår inte hur någon kan ta en sten i handen, sikta och kasta med all kraft mot en människa, ta flera stenar, rikta flera slag och se på hur människan sakta går sönder och badar i sitt eget blod. Hur kan talibanerna leva med så mångas blod på sina händer? Assef, till exempel njuter av att slå folk sönder och samman. Det om något bara kan inte vara vanligt mänskligt beteende. Vi undrade starkt om han inte hade något psykiskt fel. Han bara måste ha något medfött fel. Eller så hade han blivit hjärntvättad av allt blod han fått se. Men redan som barn ville han ha den blodiga makten över andra.
Afghanistan är ett land i kris som behöver hjälp. Genom att läsa denna skönlitterära bok får man ett annat perspektiv på all ondska. Bara genom att läsa nyheter där de står att 100 har blivit dödade och 300 skadade av bombattack känns nyheterna bara som siffror långt borta. Genom att sätta sig in i mer personligare upplevelser, även om de inte är sanna, känns det mer på riktigt. För hemma i Sverige känns alla talibaner så långt borta, oss rör de ju inte i alla fall. Men i boken är man med på ett annat sätt. Det var mer som om man satt och såg steningen med egna ögon. Även om det fortfarande är långt ifrån verkligheten inser man faktiskt ett och annat genom denna bok.
Flyga Drake
Sammanhanget
Det börjar på 70-talet där man får en bild av Amirs och Hassans barndom i Afghanistan. Allting berättas ur rikemanssonen Amirs synvinkel och då blir beskrivingen av omgivningen väldigt vacker. Han berättar om exotiska växtre, träd och frukter och det varma klimatet som han omges av. Som grupp hade vi velat veta hur ett fattigt barn samtidigt såg på sin omgivning. Den hade nog inte varit lika vacker och grönskande som Amirs.
Våran bild av Afghanistan förändrades med boken. Vi trodde att det var ett stort, torrt öken med krig och elände. Men det hade det inte varit på 70-talet, iallafall inte på den sidan av landet där Amir bodde. När kriget kom flydde Amir och Baba och var tvugna att åka genom olika länder. De bosatte sig i USA och då var det tidigt 80-tal. När de kom till USA hade de lämnat allt hemma i det krigsdrabbade landet Afghanistan och för första gången i Amirs liv såg han livet från en fattig synvinkel.
Karaktärer
Huvudpersonen Amir föddes i Afghanistans vackraste hus i början av 60-talet och växte upp i en rik miljö. Trots all rikedom var hans liv väldigt olyckligt och han hade komplicerade relationer. Han visste aldrig riktigt var han hade alla. Amirs personlighet kan beskrivas som rädd, bortskämd och rädd för att ta risker.
Hassan som är Amirs lekkamrat lär sig tidigt i livet om sin lägre ställning i samhället men på något vis så verkar han acceptera det. Det är så inpräntat i hans huvud att hans uppgift är att vara där för Amir och göra all jobb för Amir, som hans slav. Hassan behandlas väl hos Amir och Baba då Hassans pappa var barndomkamrat till Amirs pappa. Hassan visar alltid sin lojala hängivenhet till Amir och ger alltid mer än han själv får tillbaka. Detta gör att han utnyttjas väldigt lätt vilket är tragiskt.
Tema
Vi tycker att temat är krig, relationer och liv i förändring. Som läsare får man vara med om Amirs och Hassans barndom och uppväxt och se hur olika de lever i förhållande till varandra, trots att de bor i samma hus. Kriget har en stor påverkan på Amirs liv och vänder allt uppochner. Med svartsjuka och missförstånd förändras även relationer och starka vänskapsband bryts.
Lösningar & åtgärder för situationen i Afghanistan
Så vad kan lokalbefolkningen i Afghanistan göra åt talibanerna och fattigdomen m.m? Inte mycket. Om de säger emot talibanerna är med säkerhet så gott som döda. Om de klumpar ihop sig och tillsammans går emot talibanerna händer samma sak. Omvärlden kanske skulle reagera mer på om talibanerna orsakade ännu en massaker i Afghanistan, men de flesta människorna är fattiga och har inte råd att dö för en god sak, många har sina barn att tänka på. En föräldralös unge får inte alls den uppmärksamhet som samma unge skulle fått om denna levde i Sverige.
Vad kan vi i Sverige göra? Vad vi ofta glömmer här i västvärlden är att vi har tillgång till ett väldigt kraftfullt medel som de flesta i världen inte har: Internet. Med hjälp av internet kan vi bli medvetna, bilda oss en åsikt och sprida den. Så sprid dina åsikter! Det kan vara så enkelt som att skriva ett blogginlägg, vem vet, någon kanske läser det inlägg jag skriver nu och blir inspirerad. Du har makt. Använd den!
En annan sak vi i väst kan göra är att anordna demonstrationer. På så sätt ser världen att vi i Sverige är medvetna och att vi stöttar de som far illa i Afghanistan. Ytterligare en sak vi kan göra är att skänka pengar. Det som är lite för oss kan vara mycket för dem. Det finns så många familjer i Afhanistan som är i så stort behov av dina småslantar så att de inte har råd att ge sina barn tre mål mat varje dag.
Vad ska då dessa pengar gå till? Främst det akuta, barn som svälter och sådana saker. Men sedan tycker vi i Lohlf att en stor del ska användas till att stärka Afghanistans regering. Så att de kan dra igång projekt för att återuppbygga sitt land.
"Ge en man en fisk och han är mätt i en dag. Lär en man att fiska och han är mätt resten av livet".
Visst, att ge de utsatta familjerna pengar är bra. Men att starta uppbyggningsprojekt ger arbetstillfällen och man kan anställa fattiga afghaner så att deras familjer får en regelbunden inkomst. Dessutom förbättras vägar och hus, samhället blir bättre.
Logg 1
Gruppdiskussion: Samband mellan orsaker till bristande mänskliga rättigheter
Det finns ett tydligt samband mellan smuggling och fattigdomen och även arbetslösheten. Hade folk kunnat arbeta med andra arbeten som var mer lönande hade de inte behövt syssla med den olagliga verksamheten. Likadant att det inte lönar sig att odla potatis och vete, men knark är mycket lönande. Bönderna och de fattiga medborgarna väljer det som de kan tjäna pengar för även om det inte är rätt moraliskt sett. Fattigdomen leder till analfabetism och analfbetismen hindrar den tekniska utvecklingen som gör det svårare att utvinna naturresurser. Det leder till mer fattigdom och de extremistiska grupperna får större plats bland fattiga grupper. Att de extremistiska grupperna får mer inflytande leder till att konflikter trappas upp och det leder till mer fattigdom. Ju mer inflytande talbinanerna och andra extremist grupper får leder ofta till mer kvinnoförtryck och mindre respekt för de mänskliga rättigheterna. Den svaga centralmakten kan inte göra så mycket åt problemen utan hjälp utifrån och det gör att deras inflytande minskar. Ju mindre makt regeringen, militär och polisstyrkan har ökar andra gruppers makt och kriminaliteten växer.
Sammanfattningsvis kan man säga att man kan hitta otroligt många samband mellan otroligt många orsaker och de flesta av orsakerna leder till en annan. Hela situationen har urartat och blivit en ond cirkel.
